ALLSVENSKAN - SWEDEN - NEWS

MFF - Falkenberg 4-3

MFF behövde vinna mot Falkenberg för fortsatt häng på Europaplatserna, och det gjorde man också. Dock satt det onödigt hårt inne till slut.


Vi går rakt på händelserna. Hemmalaget tar initiativet helt enligt planerna, och det skapas en del småchanser efter inspel från kanterna, bl.a genom Tinnerholm som kommer in i straffområdet och utmanar Otto Martler i nionde minuten. Eikrem belönades med startplats och bjuder på en del fina hörnor. Franz Brorsson var nära att få till det två gånger, så även Rosenberg. Just Brorsson visade stort självförtroende under matchen och höll aldrig tillbaka i duellerna. Lite över gränsen ibland, likt då han blev varnad, men det var ändå kul att se honom ta för sig. En som (hörnorna exkluderade) hade svårt att ta för sig var tyvärr Eikrem, men han fick åtminstone glänsa med en graciös hockeyassist till ledningsmålet. En perfekt djupledsboll mot högerkanten tas om hand av Djurdjic, som avancerar in mot straffområdet och hittar Rosenberg vid bortre stolpen. Ett kyligt avslut med skallen senare är ställningen 1-0, och det har gått 27 minuter av matchen.

Glädjen blev dock inte långvarig. Bara sex minuter senare hittar Falkenberg in bakom MFF:s för högt ställda backlinje, och från vänsterkanten spelas bollen in till Godsway Donyoh som helt fri sätter kvitteringsbollen. Så lätt får det bara inte gå till. Det offensiva spelet var inte heller något att hurra över i första halvlek, det var för långsamt och fantasilöst. Bättring krävdes.

Så över då till halvlek nummer två, och Åge byter direkt in Rodic istället för Eikrem. Allt kanske inte ska tillskrivas den nyss inbytte serben, men det ser bättre ut nu. Det brukar det ju också göra när mål helst plötsligt bara trillar in. I den 51:a nickar Djurdjic in en Youtun-slagen hörna, och bara fem minuter senare friställer målskytten sin landsman som löpt in från högerkanten, och som sedan passerar måvakten och chippar in bollen i öppet mål. Det är så vackert. Rörelse kan göra så mycket skillnad i fotboll. Nu var MFF inne i ett stim, och bara två minuter senare fick Djurdjic näta igen från nära håll efter klapp-klapp-spel. Rosenberg-Berget-Rosenberg-Djurdjic. Till och med vackrare än föregående mål, och Åge mös nog nu vid sidlinjen. Tre mål på drygt tio minuter, sämtre födelsedagspresent kan man ju få.

Men här slutar det roliga tyvärr. I matchminut 65 fälls Yotun, frisparken uteblir och Donyoh kan avancera mot straffområdet och spela snett-inåt-bakåt till Araba som reducerar med ett kyligt avslut. Brorsson är ur position i hela spelsekvensen. Nog bör det vara frispark för Yoshi i förstaläget, men han faller på ett något teatraliskt sätt, och ibland straffas man för det. Men det var inte slut på eländet där. Fem minuter senare blir mittförsvaret bortgjort igen när Johannes Vall tillåts få bollen framför fötterna bara meter från målet. Placeringen är säker och nu börjar det lukta katastrof. FFF är nu bara ett mål ifrån med drygt 20 minuter kvar av matchen.

Bortalaget satsar framåt på slutet, men kommer som tur är aldrig riktigt nära igen. MFF i sin tur har inte heller något att komma med offensivt, men som tur är räckte det ändå just precis. Vi vinner visserligen bara med uddamålet efter en på det stora hela medioker insats, men de tre poängen är trots allt viktigast. På lördag väntar HBK på Örjans Vall, låt oss ta ytterligare en trea då.

-------------------------------------------------------xxxx-----------------------------------------------------


Halmstads BK Go Undercover With Matchsaver Air Roller System

Matchsaver have announced the delivery of their Air Roller System to Halmstads BK in Sweden.

The delivery continuesMatchsaver’s commitment to Scandinavian football with the Multi-Roller, Multi-Trailer system delivered this summer.

The Air Roller System which will be stored and used at Halmstads BK’s Örjans Vall stadium and deployed on their natural turf pitch.

Ville Peltomaki, Nordic Sales Manager, commented on this latest delivery: “Matchsaver have been busy in Scandinavia this year providing effective and flexible pitch protection solutions.

“Of course we are very proud of our record of developing lasting relationships in the long term rather than just offering short term solutions.

“The Halmstads BK delivery is just latest in a successful line of solutions that Matchsaver Pitch Protection Systems have provided to clubs across Europe.

The flexible Air Roller System helps provide pitch protection from the harshest of conditions and improves the quality of the playing surface.

“Matchsaver football pitch covers also help to encourage germination throughout the winter months, which in Scandinavia can be a real issue for football clubs”

PSG's Zlatan Ibrahimovic is not in decline; he's evolving

Is Zlatan Ibrahimovic in decline? The question was asked on Monday by French newspaper Le Parisien. It came after yet another very disappointing display by Paris Saint-Germain's star striker. At Reims on Saturday, the Swede played 90 minutes, had one shot on target, missed a sitter in front of a wide-open goal and L'Equipe gave him a three out of 10 in their player ratings.

Ibrahimovic is not his inimitable self at the moment. The question of his decline -- for a player who turns 34 in two weeks -- is a relevant one.

He has not scored in a competitive game for PSG in 421 minutes. That is an eternity for him. Ibrahimovic's last spell in the wilderness was 461 minutes -- last season from August through November -- and his bad performance in Reims appeared to have an effect on him. Those on site said he looked "low" on Sunday morning when he arrived for training at the Camp des Loges.

As is often the case with Ibrahimovic when he is going through a rough patch, there is an injury behind it all.

The Swedish international reported for preseason full of motivation and willingness. He had a great tour of the U.S., scoring and looking sharp in friendlies, but his momentum was curbed by a knee injury he picked up in PSG's win over Lyon in the Trophee des Champions in Montreal on Aug. 1.

He returned to action in a 3-0 win at Monaco on Aug. 30, setting up an Edinson Cavani goal before joining Sweden for the international break, where he picked up a back injury. At 33, you don't heal quite as quickly as before, and Ibrahimovic is still not fit. He played with an injection against Malmo in the Champions League a week later, and didn't look 100 percent at the weekend.

When Ibrahimovic is not 100 percent, he struggles. On Tuesday vs. Guingamp, PSG boss Laurent Blanc might start him on the bench, simply because Ibrahimovic may not be ready to start three games in a week. On the other hand, he loves playing against Guingamp; he scored three times in their last two visits at the Parc des Princes, with a brace in the 6-0 demolition last season. It could be the perfect game for him to break his duck.

Blanc didn't look worried on Monday in his news conference, despite acknowledging the problem. "[The media] are always worried about Ibra," Blanc said. "Last year it was the same and the year before as well. He is watched more and we are more demanding with him. Yes, he is not in the best form possible. He can't score. But we worried about that last season, too."

Despite the drought last season, Ibrahimovic still finished the season with a scoring ratio of 0.81 goal per game, which is pretty impressive. It was 0.76 in his first season in Ligue 1 and 0.89 in the second -- his best ever at club level.

Maybe the reason why Blanc is not too worried is because Ibrahimovic's role at PSG has changed this season. He is now playing in a deeper position, almost as a No. 10. The big Swede has always dropped deep to get involved in the build-up, but now he does so selflessly.

It's from this position that he delivered two wonderful assists to Cavani vs. Monaco and Malmo. With Ibrahimovic serving as more of a creator, it's no surprise that Cavani is flying; seven goals this season for El Matador, six in his last four games across all competitions and Ligue 1 top scorer with five goals in six matches. The Uruguayan is in the form of his life, benefitting from Ibrahimovic's new-found position.

At almost 34, you can't expect Ibrahimovic to play like he did when he was 28 or even 32, when he joined PSG. However, he is clever enough to know how to adapt his game. He might not score as many goals as last season (30 in all competitions) or the year before (41), but it doesn't mean he won't be as decisive. Ibrahimovic isn't in decline, he's evolving.

"We have seen that he has problems to score," Blanc said on Monday of his talisman. "He will sort it out quickly. You will have the answer soon. Be patient. You are less patient with Zlatan than with others. When he scores less, you talk of decline, you talk about his age, you insist on it. It might not be unjustified, but you will see that he will give the answers to your questions."

The riposte could come as early as Tuesday at the Parc des Princes.

Erik, fräls oss!

Erik Israelsson är råtalangen vars karriärskurva slutade peka spikrakt uppåt. Nu kan han bli spelaren som leder Hammarby bort från en ångestfylld höst. Och det genom att bara spela fotboll som han alltid har spelat fotboll.

Första gången jag träffade Erik Isralsson var på Cypern i februari 2014. Och helt ärligt, första gången jag ens ägnade en tanke åt samme fotbollsspelare var veckorna därförinnan. Då var Erik ett av nyförvärven i det nya Hammarby, Nanne Bergstrands Hammarby, och tidigare hade man inte haft alltför många anledningar att rikta blicken åt hans håll. Jag tänker inte klandra mig själv på något vis så här i efterhand, ur en Bajensynpunkt hade han inte närmat sig mitt liv på minsta möjliga sätt. Men som fotbollsälskare och landslagsromantiker kan jag ändå känna ett visst misslyckande, Erik är ändå urtypen av en svensk fotbollsspelare.
 
Uppväxt strax utanför Kalmar, i Linsdal för att vara exakt, så var fotboll det som Eriks barndom kretsade kring. Med en storebror som hade fullt fotbollsfokus var det inte annat än att Erik skulle ha samma blick. En bypatriot formades med största möjliga förakt mot Kalmar FF, laget från stan. Men när verkligheten och drömmarna stod för dörren var det inte mycket för Erik att göra, flytten till Kalmar FF var ett faktum.
 
Åren därefter blev inte som Erik hade tänkt sig, eller åtminstone inte hade hoppats på. Medan hans landslagskompisar var ordinarie i respektive klubblag förpassade han själv till bänken. Jag vet inte om det är så, men personligen anser jag att det säger någonting om en spelares karaktär, att man inte ger fan i det. Visst, Erik var ung och t o m väldigt ung, men han hade lika gärna kunnat säga att han skiter i allting och drar. Men han krigade på. Och han krigade på. Och han krigade på. Och när han stångat sitt huvud i väggen för 174e gången så hamnade han på andra sidan och landade med båda fötterna på golvet.
 
Det kanske inte tog honom till England, Tyskland eller Spanien. För att vara helt ärlig så tog hans genombrott honom en division lägre i det svenska seriesystemenet. Men det tog honom till Hammarby, med samma tränare men med en publik som älskar honom helt förbehållslöst. Många spelare har haft problem med omställning från småstadsklubb till storstadsklubb, Erik är inte en av dem. Anledningen till det kanske man helt enkelt hittar i det han berättade för mig så sent som i våras:
 
- Det är inte så mycket Stockholm över Hammarby. 

Han har förmodligen väldigt mycket rätt i det. Nanne är ingen Stockholmsromantiker, tvärtom, och kulturen han har byggt i dagens Hammarby skiljer sig något oerhört mot tidigare versioner av samma förening. Och mycket av Nannes korta och snabba framgång ligger i just den kulturen han har byggt kring laget. Det är ett småstadslag, i Sveriges största stad, med Sveriges största publik. Och just där trivs Erik Israelsson.
 
I sin karriär i Kalmar placerades Erik lite varstans på mittfältet. Som offensiv spets, som defensivt ankare och även en hel del ute på kanten. När vi satt ner på Cypern 2014 så berättade han att han trivdes absolut bäst som offensiv mittfältare. I våras var det annorlunda, då var hans position den defensiva mittfältspositionen bredvid Johan Persson. Vi som såg honom under onsdagskvällen mot Gefle kommer aldrig förstå den åsikten.

Visst, det kanske beror på att konkurrensen om den där platsen har minskat. Under våren var Nahir Besara det självklara valet och Philip Haglund hade inte kommit i matchform än. När Besara försvann roterades det en hel del, Måns testades där vid flertalet tillfällen. Men faktum är att när Erik startat som släpande forward har Bajen bara förlorat en match vilket var i hemmamatchen mot Norrköping. I alla övriga matcher har Bajen antingen kryssat, Erik har fått spela bredvid Johan alternativt varit utanför laget av olika anledningar.
 
Efter matchen mot Gefle borde det inte finnas några tveksamheter. Det har tidigare varit tydligt att Nanne har föredragit att ha en mer offensivt utpräglad spets på mittfältet. En ”skuggforward” som han kallar och med det menar han bevisligen en forward som spelar längre ner i banan. Ibland har skuggforwarden hetat Khalili, ibland Måns Söderqvist och i början hette han Nahir Besara.
 
Men det är helt uppenbart att Hammarby mår absolut bäst av att ha en Erik Israelsson där. Inte bara för att han kommer bidra med mål, vilket han bevisade ikväll. Erik är en av Allsvenskans klokaste spelare, som alltid kommer att befinna sig där han förväntas att vara. Jag lade märke till en situation som jag sett så många gånger under senare tid, men som plötsligt såg helt annorlunda ut. En lång boll spelades upp från backlinjen och upp gick Jakob Orlov och nickade. Men istället för att bollen försvann till motståndet, så låg Israelsson där bakom och fångade upp den. Inte för att det var en svår aktion att göra, inte för att han kommer att få så mycket cred för det. Utan helt enkelt för att det var det kloka valet att göra, att helt enkelt befinna sig i närheten av Orlov när långbollen slogs. Ibland är inte fotbollen svårare än så.
 
Men klokheten är inte så enkel även om beskrivningen ovan pekar väldigt tydligt på varför Erik behövs just på den positionen. Det återevrövringsspel som varit så fatalt misslyckade under de sista omgångarna såg nu betydligt vettigare ut. Det berodde på att en spelare med Eriks lojalitet fanns på plats för att starta just nämnda arbete. Han har inga problem med att tappa boll för att sedan ta en 20 meters löpning för att försöka vinna tillbaka bollen igen. Det var tydligt att andra medspelare vaknade till liv av denna inställning, alla sprang som Bajare på väg till systemet strax innan 15 en lördag. Ofta misslyckades man, ofta gick man bort sig, men ibland och framförallt ikväll så räckte det med att man försökte och framförallt orkade ta jobbet. Det kan störa den mest bollsäkra spelaren i världen.
 
Det är enkelt att dra för stora växlar av en match, av en prestation. Men är det något Hammarby behöver under Allsvenskans sista fem omgångar så är det kontinuitet och trygghet. Erik Israelsson må inte ha Allsvenska känsligaste högerfot eller snabbaste maxfart. Han har säkert inte den bästa fysiken eller det hårdaste skottet.
 
Men han har viljan, talangen och kunskapen för att leda det här brutna självförtroendet av fotbollsspelare till höjder som vi vet att de kan nå. Och jag hoppas för allt vad jag är värd att Nanne låter honom utnyttja det till fullo under resten av säsongen.
 
För där många viker sig, där många tycker att det blir för tufft. Där gör Erik en Terry Butcher och lindar om ett blodigt bandage och bara kör. Ända tills alla andra hänger på.

Medias vinkling av incidenten på Gamla Ullevi är skev

Tre bengaler och fyra knallskott kastades från Hammarbys sektion. En bengal kastades tillbaka. Var lägger media fokus?

Jag var på plats på Gamla Ullevi i söndag och såg allt med egna ögon från den östra sittplatsläktaren. Jag, som alla andra, var mycket upprörd och orolig över att matchen ens skulle återupptas. Därför gör det mig väldigt förvånad och upprörd hur media vinklar det som skedde.

För det första - Levande Sittplats har varit placerad i Gamla Ullevis sydöstra hörn sedan arenan invigdes. Aldrig har "hetsen" mellan LS och bortasektionen varit värre än munnhugg eller eventuellt några kastade mynt eller snusdosor mellan sektionerna. Förkastligt, men tyvärr ett behov vissa supportrar känner. Det som dock hände under matchen mellan IFK Göteborg och Hammarby är dock något som jag trodde ingen människa på en svensk fotbollsarena var kapabel till.

En brinnande bengal kastas upp från bortaklacken och lander högt upp på Levande Sittplats. Några sekunder passerar innan pjäsen kastas tillbaka och landar i bortaklackens östra del. Här har person från vardera lagtillhörighet kastat en bengal in i en folkmassa, en aktion som hade kunnat orsaka svåra personskador. Genast startar diskussionen om vem som gjorde mest fel och det är bara att konstatera att båda utsatte andra för livsfara. Det som dock man kan lyfta fram är att Hammarbysupportern kastade bengalen för att LS sjungit nidramsor och kastas små föremål. Blåvittsupportern kastade bengalen tillbaka för att han just fått den bengalen kastad mot sig. Med det sagt borde båda personerna stängas av från svenska fotbollsarenor. Det går inte att ha folk med de impulserna i folkmassor.

Det som händer därefter verkar svensk media glömt av. Fyra knallskott kastas in på plan samtidigt som Jörgen Lennartsson och tre blåvittspelare går för att lugna ner de egna supportrarna. Samtidigt står Nanne Bergstrand och ger sina spelare direktiv.

Minuter senare kastas ytterligare en bengal upp på blåvita sektioner, men denna gång är den inte riktad mot Levande Sittplats utan mot en sektion på arenans södra sida där "helt vanlig publik" sitter. Människorna på den sektionen flyr och sedan kastas ytterligare en bengal (grönfärgad) mot Levande Sittplats igen. Som jag uppfattar det tappas/släpps/studsar sedan denna ner på läktaren nedanför. 

IFK Göteborg vinner hur som helst matchen och morgonen därpå är det dags för media att ge sin dom på situationen. Först ut var Fotbollskanalen som intervjuade Diciplinnämndens Khennet Tallinger som säger att "IFK Göteborg ansvarade för säkerheten" och pratar om straff som "alltifrån böter till stängda läktare eller stängda enskilda sektioner att tillgå".

Först och främst - bengaliska eldar smuglas in på exakt alla fotbollsarenor i hela världen. På stockholmsderbyna brinner hundratals bengaler från borta kortsidor varje match. Då hyllas man i media och man kan zooma in på sig själv i någon gigapixelbild på Sportbladet för att se mer av den stora publikfesten. När bengaler tänds i Göteborg (IFK-MFF) är rubrikerna annorlunda, men det är en annan historia. 

Det går uppenbarligen inte att stoppa bengalerna med dagens visitering vid insläppet. Därför blir det konstigt att skuldbelägga IFK för att bengaler togs in på arenan, bara för att dessa bengaler användes för att kasta på andra supportrar.

Rapporteringen fortsätter och Radiosporten väljer att beskriva situationen som "matchen avbröts efter att en bengal kastats mellan IFK och Hammarby-supportrar", vilket delvis stämmer. Det Radiosporten gör är att lämna ut en stor av saker som skedde vilket, enligt mig, ger en skev bild av situationen. Flera jag pratat med jämför denna rapportering som att media inte går in på detaljer med "vilka det var som började" när supportrna börjar slåss etc. Incidenten på Gamla Ullevi är unik och jag kan inte komma på någon annan gång det hänt, förutom cupfinalen 2013 när en IFK-supporter kastade en bengal in i Djurgårdsklacken. Skillnaden här är att denna "supporter" omhändetogs av egna på innerplan och IFK fick, med all rätt, 100% av skulden i media.

Under måndagskvällen togs händelsen upp i Fotbollskvällen i en 30 sekunder lång ihopklippt video. I denna visas filmsekvenser på bengalen som kastas tillbaka från Levande Sittplats, en bengal som släpps/tappas/studsar ner från Levande Sittplats till sektionen under och Jörgen Lennartssons uppmanande till lugn. Dessa tre sekvenser tillsammans med en beskrivning i ton med "det hemska som hände i Göteborg" ger också en väldigt skev bild av händelsen. 

Jag tycker kort och gott att medias vinkling och rapportering av händelsen är felaktig och oansvarig. Skuldbeläggningen ska inte delas 50/50 i detta fall. Om man ska se det på svart och vitt kastades tre bengaler och fyra knallskott från Hammarbysektionen och en bengal från IFK-sektionen. Med enkel matte ser man vem som gjort "mest fel".  Enligt mig borde händelsen rubiceras som en "attack mot IFK-supportrar" snarare än som ett bråk mellan IFK och Hammarby-supportrar.